www.bergsjo.nu


Krönikan


Bonde med sega nackhår

Det är inte lätt precis att hitta rätt när man någon gång ska kosta på sig en flaska vin på Systembolaget. Utbudet är stort och ingen egentlig vägledning har man. Ingen konsumtionsupplysning.

Symboler och beskrivande text finns förvisso för varje sort, men vad har man för glädje av det? När man ändå ingenting begriper. Vad menas exempelvis med ett ord som fyllighet?

Det man skulle vilja veta är snarare sånt som vinets viskositet, alltså hur slaskigt eller möjligen hur trögflytande själva innehållet är. (Fyllighet betydde något annat.)

I fråga om vinets tjockhet kan man tänka sig att det förekommer flera olika smakriktningar. Vissa gånger vill man ha något som är lätt att få ner, andra gånger är det kanske mer en sirapskänsla man är på jakt efter. Som vill dröja sig kvar i gomsvalget.

Även en sån sak som vinets sötma är en ganska halvdan upplysning att komma med. Om det är något som går hem i stugorna hos stora starka karlar så är det saltinnehållet, alltså sältan. Sötsaker är mer för småbarn och fruar.

Man ska inte göra misstaget att blanda ihop det med surhetsgraden, det är någonting annat. Besöker man en vingård i franska Loire-dalen och köper sig en flaska vitt, då är det så att nackhåren reser sig. Så att skinnar knottrar sig. Där kan man diskutera surhetsgrad.

På vingårdar i franska Loire-dalen finns det alla gånger bönder som söker fruar så att skinnet knottrar sig. Skicka dit ett gäng giftassugna damer att välja på och säkert finns det någon lintott till bonde som väljer en fjortis från Sundsvall.
  Ett par avsnitt senare blir bonden dumpad under förnedrande omständigheter.
  Bra TV. Sånt kan man se på TV4.

TV4 har dessutom den stora fördelen att man slipper betala TV-licens ett föredöme. TV4 är landets verkligt fria television. SVT är mer som en trög sirap som man fått hängandes om halsen och som kostar en massa pengar, helt i onödan.

När TV4 gör hederliga program om hårt arbetande bönder som vill ha en fru, då kör statstelevisionen istället en jättesatsning om terroriserande snapphanar. På bästa sändningstid, under julens stora familjehögtid med kärlek och frid i hemmets sköte.

Snapphanarna fick ju på tafsen en gång för alla (Stort Tack!) och vi borde faktiskt besparas höra talas om eländet. Men vad har man att vänta med en statstelevision som befolkas av USA-hatande producenter med Castro-skägg och små runda glasögon?

Nu är det nytt år och nya företeelser att vara på jakt efter. Vore man förutseende och kunde peka ut årets försäljningssuccé skulle man tippa på ett trögflytande vin med sirapskaraktär. Gärna så att nackhåret klibbar sig.
  Köper man vinet i plastpåse i kartong blir det extra intressant när man ska klämma fram den sista sega droppen.

© Leif Woxlin 2006-12-31




Kan bli ett bra lådvin




Något lågviskös




Snapphona




Kyrka för bondbröllop





Aktuell krönika

www.bergsjo.nu