www.bergsjo.nu


Krönikan


Säck-effekten

Alla man känner pratar om vädrets makter och klimakterieförändringar. En teve-meteorolog jag känner till, har fått en ny chans till karriär, nämligen att sitta i paneldiskussioner och berätta om vikande golfströmmar och hotande torka och översvämning.

Har man bara en tillräckligt allvarstyngd min att visa upp kan man kvalificera sig för att bli sommarpratare på radion.

Katastrofer i all ära, men ett annat fenomen är den renässans vi fått för svartkorpar och olycksprofeter. Folk man sett över axeln på och haft överseende med har plötsligt fått hedersplats i det offentliga finrummet. Tagits till heders, som det heter.

Allehanda knäppgökar och folk som går i säck med stora skägg och runda glasögon, bärandes på plakat med information om att jorden snart går under: Nu är det helt sonika dom man ska lyssna på.
  Den siste ska bli den förste, som det står i Bibeln.

I en kabelkanal, som man också vägrat betala för, går samtidigt en serie med titeln Hundra höjdare. Den ligger helt rätt i tiden. Man ska vara lite eljest, som det heter norröver. Gå omkring med stora skägg och runda glasögon och se lidande ut.

Parollen idag är ”vad var det jag sa?”. Gnällspikar, dysterkvistar, besserwissrar och självutnämnda förstå-sig-påare; nu fick dom rätt till slut.
  Det var dom som vann.

Vi andra har bara mage att ha dåligt samvete, eftersom det är oss det beror på. Alltså det här med växthuseffekten.

Vi ska vara glada att vi är med i EU så det finns någon som kan ta emot oss när golfströmmen sinat och inlandsisen kommer krypande tillbaka. Tio år ska det ta, när det väl börjar. Enligt utsago på känd kvällstidnings löpsedel.

Innan dess hoppas jag faktiskt att det rett upp sig det här med TV4:s storsatsning Idol. Alltså, vad är det som händer?

Förra veckan föll Linda bort och kvar blev en samling, säkert sympatiska ungdomar, men knappast några potentiella idoler.

Linda däremot, hon både kunde sjunga och hade personlighet. Linda fyllde scenen med sin utstrålning och karisma. Men hon fick vackert åka hem. Och dom andra fick stanna kvar.
  Är det växthuseffekten?

Under veckan har jag slösat energi på att fråga ut personer i min omgivning; kloka och sansade människor, vissa musikaliskt lagda, definitivt inga border-lines. Och alla har de haft Linda som sin självklara favorit. Majoriteten är förkrossande.

Däremot är det ingen av dom här som ringt och röstat. Inte jag heller, den här gången. Det verkar som att alla lutat sig tillbaka och tänkt att det här fixar svenska folket; alltså dom som ringer och röstar.

Men vilka är det egentligen som ringer och röstar? Förutom alla släktingarna? Förutom Järvsö-borna?

Säg inte att det är knäppgökarna.

© Leif Woxlin 2006-11-05




Väder-man




Säck



Gå i säck




No 1: Linda




Kyrkan i Bergsjö - forever





Aktuell krönika

www.bergsjo.nu